AIK besegrade Öster med 2-1 efter mål av Kennedy Igboananike och Robin Quaison!

Ikväll är det så dags för AIK att ta emot Östers IF i Allsvenskans 26:e omgång. Efter förlusten borta mot IFK Göteborg och 2-2 mot Djurgården så känns AIK tyvärr definitivt avhängda när det gäller guld 2LAX13, däremot så finns fortfarande en chans på tredjeplatsen och spel i Europa nästa säsong.

Andreas Alm har tagit ut följande trupp till kvällens match:

2. Niclas Backman

3. Per Karlsson

4. Nils-Eric Johansson

6. Alexander Milosevic

9. Martin Kayongo-Mutumba

10. Celso Borges

11. Nabil Bahoui

12. Christian Kouakou

13. Kyriakos Stamatopoulos (mv)

15. Robin Quaison

16. Martin Lorentzon

17. Ebenezer Ofori

18. Noah Sonko Sundberg

20. Ibrahim Moro

21. Kennedy Igboananike

25. Sam Lundholm

29. Anton Salétros

35. Patrik Carlgren (mv)

Henok Goitom är avstängd denna match i och med sitt gula kort som han drog på sig i matchen mot Djurgården.

Forza Gnaget - alla till Nationalarenan!

Måndagen spenderas med matte på kontoret..

Söndagkväll i Nacka och vi kör på mystema; fönsterlamporna sprider ett lagom sken i höstmörkret och tröttmössan Fjodor ligger och snarkar i hallen.

Själv laddar jag inför en ny arbetsvecka med att se "Sons of anarchy" på nian. Världens bästa serie, se den om ni mot förmodan har missat den!

Charlie Hunnam som spelar huvudrollen Jax är Fjodors nya husse om jag får välja. Tydligen har han landat rollen som Mr Grey i filmatiseringen av "50 shades of grey" vilket dock gör mig tveksam till hans lämplighet som husse..

Annars har det varit en lugn och behaglig söndag. Vi tog en längre eftermiddagspromenad och var ute i nästan 2 timmar och lekte på ängen. Fjodor blir bättre och bättre på att komma på inkallning, vilket känns tryggt i och med att jag vill kunna ha honom lös så mycket som möjligt.

Han blir också mer och mer beskyddande över mig, när vi var ute på lunchpromenaden försökte han skydda mig för en stock som låg och såg obehaglig ut i en skogsdunge. Han morrade och när jag gick närmare för att se efter vad det var han morrade åt (han morrar aldrig annars) så ställde han sig i vägen och försökte mota bort mig.

Med tanke på det ökade antal "skummisar" som siktats i området den senaste tiden så är detta ett beteende jag uppmuntrar, även om jag i just detta fall måste erkänna att jag inte riktigt förstod vari hotet bestod. :)

Nya husse?

Bildkälla: totallyloveit.com 

Det är trångt i badrummet på morgonen, även utan en storfamilj...

Har precis knappat runt på Hööks hemsida och hittat massor av saker som varken Fjodor eller jag visste att han behövde!

En nätt beställning om 600 kronor hamnade jag på. Men det är så sjukt billigt att vi fick mycket för pengarna;

- Munkorg (sorry puppy)

- Halsband med nitar

- 2 leksaker, en pip- och en bitleksak

- Träningsväska

- Reflexväst

- Regntäcke

Munkorgen beror inte på att han är aggressiv på något sätt, utan är enbart ett sätt att stävja hans lust till att stoppa precis ALLT i munnen. Vi är nyligen hemkomna från Regiondjursjukhuset i Bagarmossen där han varit inlagd sedan i torsdags pga förgiftning och behandlats med dropp och kolsuspension. Inte kul!

Inte kul heller med munkorg, så alternativa förslag mottages tacksamt!

Bildkälla: dog-news.net

I familjen Wahlström har vi alltid haft hund. Alltid.

När jag föddes hade mormor och morfar 3 hundar: collien Zenta och de japanska spetsarna Meisoo (Sosan) och Mikata (Lillen).

När jag var 8 eller 9 köpte mamma och pappa vår familjs första hund; en Old English Sheep Dog vid namn Cute and Mine (Cutie).

Flera år senare var det sen dags för mamma att ta sig an blandrasen Pricken (rottweiler, bearded collie, varghund).

Själv gjorde jag uppror och skaffade mig 2 katter när jag flyttade hemifrån. Inte för att jag nödvändigtvis är särskilt förtjust i katter (för det är jag inte) utan för att jag ville ha sällskap men inte ansåg mig att ha tiden till att ta ordentlig hand om en hund. Katter sköter sig själva och bekymrar sig inte så mycket över om matte är borta 4 eller 6 timmar hemifrån.

Men hur härliga katterna än var (på sitt katt-sätt) så har längtan efter en egen hund alltid spökat i bakhuvudet på mig. Frågan var bara hur det skulle vara möjligt för mig att ensam ta hand om hunden?

Med tiden så förflyttade sig tankarna på en egen hund från bakhuvudet till, ja egentligen expanderade tankarna så att de fyllde hela mitt huvud större delen av dagarna och nätterna. Mot slutet av 2012 var jag så hund-sugen att jag på fullaste allvar smidde planer om att stjäla min grannes fina schäfer. Som tur var så blev planerna aldrig mer kreativa än "om jag kommer springande bakifrån och snor åt mig kopplet så hinner de aldrig ikapp mig".

Min längtan dryftades ofta vid det Wahlströmska fikabordet och så en söndag i maj i år så tröttnade till slut min arma moder på mitt gnäll och slängde ur sig: "Jamen det var då ett j*vla tjat, så skaffa dig en hund då!"

Helt plötsligt så insåg jag att alla de saker som tidigare lagt hinder för mitt hundinköp inte längre var aktuella; jag har ekonomin för att ta väl hand om en hund, jag bor i ett extremt hundvänligt område, jag har flexibla arbetstider med möjlighet att arbeta hemifrån OCH jag får ta med mig hunden till jobbet.

Jag bestämde mig på en millisekund; jag ska bli hundägare! Men vad ska det bli för ras?

Jag har alltid haft en förkärlek för stora hundar; ser jag en rottweiler, schäfer eller rhodesian ridgeback så dreglar jag nästan av avundsjuka. Men var de verkligen den optimala rasen för mig? Min kärlek grundas enbart på utseende snarare än kunskap om raserna. Efter en diskussion om personlighet och behov med min kloka mamma så kom vi fram till att följande kriterier skulle uppfyllas:

-Storlek större, ingen dammråtta i koppel här inte

-Lurvig päls, hunden ska vara kramvänlig och kunna värma frusna mig om vintern

-Inte kräva alltför mycket motion, matte är lat

-Barnvänlig, syrran har en son på 4 och hade då en bäbis på väg (bäbisen är nu född och blev en pojke)

-Inte kräva alltför mycket grooming, som sagt matte är lat

Med dessa kriterier uppställda dök 3 raser upp i huvudet på oss: Berner sennen, Leonberger och Newfoundlandshund.

Nu startade det stora googlandet; bilder, texter, rasbeskrivningar, rasbloggar m.m Berner sennen föll bort pga ganska mycket rasspecifika sjukdomar om jag minns rätt. 2 raser kvar och omöjligt att välja.

Slutligen så föll det sig så att jag först hittade njuffevalpar till salu, och otålig som jag är bokade jag genast in mig för att komma och inspektera de små liven.

Den 1 juni 2013 hämtade jag sedan hem min alldeles egna, bedårande söta, 8 veckor gamla lilla, svarta ulltuss - Fjodor. Denna blogg kommer att handla om honom.